Köttberget som både växer och krymper

När jag blev vegetarian som 14:åring hade jag en rad skäl och argumentet. Om jag idag fortfarande skulle vara blandkostare skulle mina argument se något annorlunda ut för att gå över till vegetarisk kost. De senaste decennierna har det handlat om resistenta bakterier, om stressade djur (vem vill äta ett annat djurs stresshormon), om slaktmetoder som är etiskt oförsvarbara, att animalisk energi är ineffektivt jämfört med andra proteinkällor, att djurbruk är en klimatbov av stora mått och att slakten av djur är groteskt stor. Idag vill jag uppehålla mig vid den sista punkten. OECD släpper regelbundet data över hur många ton djur som slaktas för konsumtion i världen per år.

En svensk medborgare konsumerar i genomsnitt 80 kg kött per år. Delat på 365 dagar blir det lite drygt 0.2 kg per person och dag. Det låter inte så mycket. Därför använder jag ett annat sätt att få perspektiv på det. Enligt uppskattningen av folkmängden för april 2018 finns det 10 151 588 medborgare i Sverige. På en dag äter vi svenskar 2100 ton kött. Hur många slaktade djur är det? Det motsvarar 3000 kor som i genomsnitt väger 700 kg. Det motsvarar 700 grisar som i genomsnitt väger 300 kg. Det motsvarar 21000 får som i genomsnitt väger 100 kg och ungefär fem gånger så många om det handlar om lamm. Det motsvarar 2 100 000 kycklingar om de i genomsnitt väger 1 kg.

Siffrorna har förändrats något över tid. År 2008 slaktades 8 389 000 ton nötkreatur för konsumtion i EU. År 2017 slaktades 7 946 000 ton. Alltså har det gått ned en aning. Prognosen är att siffran ytterligare kommer att sjunka. År 2025 antas 7 549 000 ton nötkreatur slaktas. Den globala slakten för konsumtion av nötkreatur år 2008 var 65 572 000 ton kött. Det motsvarar drygt 93.5 miljoner kor som väger 700 kg. År 2017 slaktades 69 723 000 ton nötkreatur vilket är mycket nära 100 miljoner kor inom loppet av ett år. Troligtvis är det betydligt fler eftersom kalvar ingår i siffran och kalvar väger mindre. Prognosen för 2025 globalt är 75 196 000 ton slaktad nötkreatur.

Om vi tycker att vi äter mycket nötkött är det inget emot hur mycket griskött vi äter. År 2008 slaktades i EU 21 260 000 ton grisar för konsumtion. År 2017 slaktades i EU 21 082 000 ton grisar för konsumtion. Prognosen för 2025 i EU är 21 045 000 ton grisar till slakt. Även om det rör sig om en liten nedgång motsvarar det mer än 70 miljoner grisar om de i genomsnitt väger 300 kg. Globalt var siffran 104 463 000 ton slaktade grisar år 2008. År 2017 var siffran 117 931 000 ton grisar. Prognosen för 2025 i världen är 126 679 000 ton slaktade grisar för konsumtion. Siffran går stadigt upp och detta motsvarar drygt 422 miljoner grisar om de i genomsnitt väger 300 kg. Var huseras alla dessa grisar innan de slaktas?

I EU slaktades år 2008, 11 330 000 ton fågel (huvudsakligen hönsfågel/kyckling) för konsumtion. År 2017 slaktades 13 945 000 ton fågel vilket är en uppgång.  Prognosen för EU år 2025 är 14 336 000 ton slaktad fågel (huvudsakligen hönsfågel/kyckling). Om de alla är kycklingar med en genomsnittsvikt på 1 kg kommer det att röra sig om 14 336 miljoner slaktade kycklingar under ett år. Globalt slaktades 93 361 000 ton fågel år 2008. År 2017 hade siffran stigit till 118 081 000 ton slaktad fågel. Prognosen för 2025 är 130 254 000 ton slaktad fågel. Det motsvarar över 130 miljarder slaktade kycklingar.

Slutligen har vi konsumtionen och slakten av får. I EU år 2008 slaktades 1 293 000 ton får och lamm för konsumtion. År 2017 var siffran nere på 1 114 000 ton slaktade får och lamm. Prognosen för EU år 2025 är 1 177 000 ton slaktade får och lamm. Globalt år 2008 var siffran på 13 029 000 ton slaktade får och lamm. År 2017 steg siffran till 14 712 000 ton får och lamm. Prognosen globalt för år 2025 är 17 238 000 ton slaktade får och lamm.

Om man tittar på utvecklingen för nöt, gris, fågel och får i EU och globalt får vi följande tabell.

Tabell. Slaktade djur per djursort och totalt i ton kött enligt OECD. År 2025 är en prognos.

I EU har slakten i vikt räknat stigit mellan 2008 och 2017 till följd av ökad konsumtion av fågel. Efterfrågan på fågel kommer att fortsätta vilket gör att konsumtionen totalt kommer att stiga ytterligare även om nötkött och griskött minskar. Slakten till konsumtion globalt stiger hela tiden inom samtliga köttsorter men mest för fågel. Ökningen av slakt till köttkonsumtion mellan åren 2008 och 2025 är 26 procent. Tanken är att vi ska minska köttkonsumtionen, särskilt i EU men även globalt, men den ser ut att öka istället.

Om man kan föreställa sig hur många döda djurkroppar det är och lägga dem i en gigantisk hög blev det alltså för året 2017 en kötthög, eller snarare ett köttberg, som motsvarar 320 miljoner ton döda djur eller över en miljard döda grisar som i genomsnitt väger 300 kg. Kan du föreställa dig en miljard döda grisar i en hög? Om jag inte redan hade varit vegetarian hade jag vid tanken på detta berg av kadaver genast blivit vegetarian.

Detta är för mig ett tungt vägande livsstilsval för en mer hållbar livsstil.

Andra inlägg

• Vad händer med klimatet och vilka är effekterna?
• Att tänka på miljön som företagare
• Växtbaserad livsstil
• Arbetet utgör en stor del av livsstilen
• Ökad grad av självhushållning
• Är plastpåsen död?
• Wildhood foundation
• Fotosyntes och solenergi
• Snygga upp i trädgården
• Jobba i trädgården